2 hjärnskakningar på 1 år, 2 hjärnskakningar på 6månader, 2 hjärnskakningar för mycket!

Det här är min berättelse om att ha hjärnskakning.

Det här året har bringat både tur och otur, med oturen kom turen kan man nästan säga. Inget ont som inte har något gott med sig. 

Jag som sällan är sjuk har under detta år varit mer sjuk än jag varit sammanlagt i hela mitt liv skulle jag tro, och hjärnskakning är inte att leka med. Det är ingen barnlek trots att jag nu i efterhand kan tycka att min första hjärnskakning var rena barnleken jämfört med den senaste, den jag nu försöker bli av med. Den första var nästan behaglig fast att jag hade en svår tid då, inte lätt med en envis tjej som så otroligt gärna vill jobba då man älskar sitt jobb (jobbet som liftvärd är att rekommendera). För att sammanfatta lite så vurpa jag med brädan i min favoritbacke i vintras, blev väl omhändertagen av goda kollegor direkt från start. En tur till Hc och sen börja den svåra tiden, 4 heldagar hemma innan jag var övertygad om att jag kunde jobba igen. Trodde då att en lätt hjärnskakning går över snabbt men oj vad fel jag hade. Kunde dock gå in och jobba halvtid utan några större problem men var dålig på att vila, vila är ju inte min grej men det är något man nu tillslut har lärt sig efter 2 omgångar, så det blev ett litet bakslag innan jag kunde jobba halvtid igen och sen ganska snart gå tillbaka på heltid. Att sitta i ett lifthus och hänga med kollegor är inte att vila, att ligga hemma i soffan eller sängen utan några ljud det är vila. Det var mycket tjat från kollegor, speciellt min extra pappa på jobbet, och vänner att jag skulle vila, ta det lugnt och typ gömma mig i ett mörkt tyst rum. Var jobbigt att höra, men är glad att dem gjorde det. Det visade att dem brydde sig om mig, utan deras tjat hade jag nog inte blivit frisk så fort som jag ändå blev. 4veckor med vila och halvtids arbete tog det innan jag var tillbaka på heltid igen. 

Tiden gick, jag kunde och vågade åka bräda som vanligt igen, älskar att susa fram i backarna. Jag kände mig som mitt glada vanliga jag igen, en underbar känsla! Det ända som påminde om min hjärnskakning var att jag var ljuskänslig, så jag bar solbrillor även ibland när man egentligen inte behöver. Men jag behövde. Sommaren kom och liftarna öppna igen till min stora förtjusning, det klia i fingrarna när man såg alla cyklister jag ville också testa! Har hela tiden sagt att det är farligt, haha men kul det var vad folk sa och jag trodde dem. Dem hade rätt, var fruktansvärt kul. 3:e gången man for ner för backarna på cykel var dagen jag skulle få min andra hjärnskakning. Var en perfekt dag med fint väder och bra sällskap, for runt på fjället med kompisar och var hur glad som helst. Sista åket blev på skutan. Halvvägs ner på just den leden hände något och jag stupa, försökte rädda situationen men det var för sent. Tydligen tar det ganska lång tid innan ens reaktionsförmåga är på 100% igen efter en hjärnskakning så det och lite trötthet gjorde att jag ännu en gång stupa. Fick hjälp av kompisen ner sista biten av leden innan jag blev hämtad av en kollega, utan att jag visste det så var det just i det fallet som allt skulle börja om igen. Trodde huvudet klarade sig bra och att armen fick ta smällen men så visa det sig att det inte var. Skakis var jag men inga andra symtom för dem kom dagen efter när jag var på jobbet igen, ju mer dagen gick ju mer fick jag hjärnskakningssymtom och glömde min onda arm. Kände igen huvudvärken, kroppens trötthet och illamående vid ansträngning sen sist. Ville inte tro på det, så jag sa inget till någon. Jag stod ut hela dagen, men när dagen var slut då orkade jag inte mer. Efter ett jourläkarsamtal där jag fick välja på bruten nacke eller hjärnskakning så åkte jag hem, försökte skratta bort det men det gick sådär. Där och då började en lång svår period för att komma tillbaka. 

Detta var på en fredag så när jag väl kom till Hc på måndagen kunde dem genast konstatera hjärnskakning absolut ingen bruten nacke, jag kände att jag inte orkade med detta. Hur skulle jag klara en period till? Denna gång visste jag dock att det inte bara tar några få dagar att bli frisk. 2 veckor till en början med huvudvärk och trötthet, orkade ingenting i stort sett det var vila som gällde, innan jag återigen var på jobbet. Då på mitt jobb i Norge, på min godisfabrik med marsipangrisar och galna norskar. Jag trodde jag var frisk och redo att börja jobba var ju ingen som sagt att det skulle ta längre tid än så denna gång, i 3 dagar stod jag ut på jobbet med illamående, yrsel, huvudvärk och jag trodde jag skulle svimma ett flertal gånger. Jag fatta inte att jag orkade, fatta inte att jag gjorde det, tror det var min envishet som drev mig och gjorde att jag tog mig kämpande igenom dessa 3 dagar innan jag sjukskrev mig igen. Jag orkade inte mer. Jag ville nog inte inse att jag fortfarande var sjuk. 

Baam det blev ett bakslag, men trodde ändå att det skulle gå över med några dagars vila. Undra om jag egentligen lärde mig något från första hjärnskakningen? Blev ytterligare en tur på Hc, 3veckor till jo jag tackar. Kände hopplösheten komma över mig, orkade inte mer. Orkade inte gå hemma, ville inte vara hemma, ville bara att min normala vardag skulle fortsätta och framför allt jag ville jobba! Var lite skrattretande faktiskt. Men då fanns mina vänner och kollegor där för mig och stötta mig. Utan er och Molly såklart så hade jag inte pallat det här, hade inte klarat en dag av denna sjukskrivning. Tusen tack! Läkaren jag var hos denna gång hjälpte mig också att förstå hjärnskakningen och vägen tillbaka, utan han hade detta inte heller gått. Han tog mig under sina vingar och tog hand om mig på bästa sätt. En dag ska jag åka tillbaka och tacka han, han gjorde detta möjligt!

Veckorna har gått och jag börjar se en ljusning på det här trots att jag har många veckor kvar, har gått från botten och till en bra bit nära toppen nu. Jag jobbar på för att komma tillbaka till mitt normala liv igen, det är ingen lätt resa men jag är fast besluten om att nå mitt mål. Det får ta den tid det tar, går liksom inte att skynda på det. Men mycket vila, skratt, glädje, promenader och vardagssysslor blir det och snart hoppas jag kunna få jobba igen. Skratten och glädjen har räddat mig. Under dessa veckor har jag också fått höra mycket tjat, kärleksfullt tjat från kärleksfulla människor. Men jag har verkligen behövt det tjatet. Har hört flera gånger att jag är sämst på att vila och ja jag kan erkänna att jag faktiskt har varit det, men nu har jag äntligen lärt mig. Blev liksom tvungen när det bara blev fler och fler veckor för varje läkarbesök. Ville mer än jag egentligen orkade, lät inte kroppen avgöra vad som var bäst. Höll på att bli portad från liftarna för att jag var där och andades frisk luft och träffa folk när dem tyckte jag borde vara hemma, men hellre vara där några timmar och bara titta och ta det lugnt än att vara hemma och kanske göra något jag inte borde. Har varit svårt det där med att ligga ensam hemma och vila, har velat ha folk omkring mig trots att jag inte riktigt orkat men nu är dem värsta veckorna över. Veckorna med huvudvärk är sen länge förbi vilket är så otroligt skönt, kunde inte ens duscha i början utan att få en hemsk huvudvärk. Den första en och en halv månaden typ åt jag så mycket panodil så jag kände mig som en knarkare. I och för sig så hjälpte det inte fullt ut dem dagar jag hade sprängande huvudvärk, då hjälpte inte mycket. Var så skönt sen när man kunde komma på sig själv att oj jag har inte tagit någon panodil på flera timmar men att det ändå gick bra, sen var det ännu skönare att kunna sluta helt. 

En ond kropp har jag också dragits med, öm och mörbultad. Orkade inte ens gå korta långsamma promenader utan att bli helt slut och behöva gå och lägga mig och vila. Hade inte så mycket kraft i armarna så det var jobbigt att hålla emot när hunden drog när man var ute med henne, behövdes inte mycket för att jag trodde att kroppen skulle gå sönder. Helt förskräckligt klen var jag, hade ingen ork heller var så trött hela tiden men lyckades ändå på något vis att hålla humöret uppe. Tröttheten borde man ju kunna bota med sömn, ja om man inte hade haft problem med just sovandet. Det finns något som heter drömmar som stört mig varje sovande stund. Det är något man får dras med helt enkelt, men i början är det inte ens drömmar för då är det bara ett ända kaos i huvudet av alla tankar från månader tillbaka och fram till nutid. Tusen tankar som snurrar runt i huvudet och man kände sig nästan mer trött när man vakna än när man gick och la sig. Helt sjukt så det har inte varit lätt att sova när hela ens sömn blev rubbad. Man var konstant trött helt enkelt. Men från första hjärnskakningen lärde jag mig att ett tecken på att det går åt rätt håll och att man håller på att bli bättre är att drömmarna dem blir färre och färre och mer behagliga, dem övergår från tankar i kaos till normalt drömmande. Kan fortfarande vakna om natten av en dröm men det är en gång om natten och inte tusen, snart ska man väl kunna komma in i djupare sömn än så.

Men nu är jag fri från huvudvärk, tinnitus och öm kropp, kan fortfarande vissa dagar känna mig väldigt trött men inte alls som förut. Men många timmar på Hc i Åre med order att följa hjärnskakningstrappan och en vända på Rehabcentrat i Östersund hos specialisterna där jag ordinerades långa promenader har nu gett resultat, och en stark vilja såklart. Varit på Hc så mycket så jag fått ett frikort (stammiskort haha), det är jag fast besluten om att inte använda. Jag och Molly går långa promenader varje dag, allra helst åker vi till Åre och vandrar på fjället. Det mår vi båda bra av.

Det jobbigaste med hjärnskakning (förutom huvudvärk m.m.) är nog att det inte syns på utsidan att man är sjuk, kan vara svårt för vissa att förstå när man inte bara ligger nerbäddad i sängen utan faktiskt är ute och är glad och träffar folk. Något som också varit jobbigt är att jag blivit stressad för minsta lilla grej och då fått huvudvärk och blivit väldigt upprörd, stresströskeln har varit otroligt låg under början av denna period. Skönt att det är över. Har även märkt en skillnad mellan denna och förra gången, det var under en promenad på fjället med Molly som jag såg ett blixtrande ljus som att det kom från en bil och insåg då att det råkade jag ut för väldigt många gånger under första perioden. Såg ofta det där blixtrande ljuset men under denna period har det bara varit någon enstaka gång, vet inte vad det beror på men det har varit lite halvjobbigt. Främst var det när man stod i liften och jobba, trodde alltid att det kom en skoter men det gjorde de ju aldrig. 

Det här har varit ett äventyr och en prövning men nu håller på det på att ta slut, för var dag som går så mår jag bättre och bättre. Jag tackar inte nej till äventyr men detta hade jag kunnat varit utan trots att det funnits många ljusglimtar. Det har varit mina vänner, kollegor och Molly som varit de där ljusglimtarna. Många svackor med lika många toppar. Prövningen, jo det har varit det här med vila, trodde aldrig detta skulle gå men det gjorde det. Sen har jag fått upp ögonen för nya saker såsom springning, alltid hatat det men va sjutton det är ju kul och skönt! I alla fall skönt :P hehe. Men den största prövningen blir nog i vinter, kommer jag kunna avstå från att ställa mig på brädan när det är nysnö ute?! Ska jag kunna låta bli att bryta mot läkarens förbud? Ska ha en lugn vinter utan fler skador i alla fall! Nu börjar jag bli redo att lämna hemmalivet och bege mig ut i arbetsvärlden igen. Nu känner jag mig nästan starkare än någonsin, mentalt i alla fall, och jag har fått en helt ny syn på livet. Underbart!

Så från att inte orka något till att orka en hel del, så är jag nu närmare mitt mål att komma tillbaka till mitt normala liv än någonsin :D 

Detta skrev jag för några veckor sen, kändes skönt att skriva av sig lite. Lite som att läsa om någon annans skador, rätt intressant faktiskt. Idag är jag helt frisk eller ja min sjukskrivning gick ut igår och jag inväntar nu bara att snön ska komma och att man ska få börja jobba igen, ska bli spännande och se hur kroppen reagerar på det. Jag har under dem senaste veckorna orkat ta tag i fler och fler saker som tex sjuklön, har varit tyngd på mina axlar men nu är jag lättare än någonsin. 3 månaders sjukskrivning blev det allt som allt denna omgång, har under detta år varit sjuk för flera år framöver. Nu satsar jag på ett friskare liv :D

Utsikt från Torpet, mitt sommarboende i Åre :D   

Jag vill bara börja med att berätta att vi var på en utsälltning med Molly i lördags och hon gjorde oss stolt, hon och Klara var ett grymt teamwork. Dom kallade hem 2st rosetter, ett hederspris och en 4:e plats. Grymt, var Klaras första tävling och Mollys andra :D 

Två glada tjejer efter första tävlingen med ett mycket fint hederspris. 

4:e plats i ungdomstävlingen med blandade raser. 

Grymt jobbat tjejer, i mina ögon kommer ni i alla fall alltid vara nummer 1!! :D

Idag har jag nått ett mål jag haft ett tag nu och det var att ta sig upp till Hummelberg gående, var fotografering av den vackra utsikten som locka. Tyvärr var det ingen sol idag som hade varit det allra vackraste och trevligaste så vi fick nöja oss med dimman, men var skönt att få komma upp till sommarens favoritställe. Där jag inte varit sen den 16 aug när jag krascha. Vi fick i alla fall en rejäl promenad och många fina bilder, tänkte bjuda på några av dem. 2timmar tog det att gå upp och 1timme ner :P Halva biten ner kunde jag åka på skorna medan Molly skutta omkring och dofta på allt, tyvärr hitta vi aldrig dem där rådjuren, rävarna och hundarna som lämnat spår men vi hade trevligt ändå. Molly sov i bilen hem, så trött och jag lär däcka vilken minut som helst. Är så där härligt trött :D Här kommer några bilder då :D 

Vårt första stopp, Wc berg :)

Äntligen uppe på Hummeln, där stanna vi för att vila och käka snö. Så gott! Haha 

Vi kolla till min sommarvän, han såg lite frusen ut men såg ut att må bra :P

Är det klart ute så är detta den bästa utsikten för då kan man se till typ världens ände.

Gräva, gräva, gräva.... 

Sen gräver vi lite till :P 

Utsikt över vackra Åre by! :D 

Jag spanar på en rovfågel, vad Molly ser det vet jag inte. Hon kanske helt enkelt bara kollar utsikten :)

Världens sötaste tjej!! Älskar dig så sjukt mycket! Tack för idag hjärtat mitt! <3

Idag känner jag mig friskare än någonsins eller i alla fall på väldigt länge. Lite trött efter en sen kväll men på ett otroligt bra humör så drog jag och Molly till Åre idag för att andas lite fjälluft :) Vi har promenerat på mitt underbara fjäll, kollat in liftbygget (är kul att se min lift växa fram) och sprungit och jag gillade det.

Fattar inte att jag skriver det men fick verkligen upp ögonen för springning, jag som alltid trott att jag hatar att springa men har nog bara haft det som ursäkt för att jag inte är så bra på det. Var så kul, vilken underbar dag och vilken underbar upptäckt. Har under den här sjukskrivningen verkligen börjat se livet på ett annat vis, finns inget som inte har något gott med sig :D 

Efter denna nya upptäckt så var jag självklart att ta en runda på kvällen också, fick med mig Klara och Molly ut. Så trevligt och kul, detta kommer vi göra om redan imorgon kväll.

Är så glad att jag har hittat något nytt jag tycker är kul och att det faktiskt funkade med huvudet, det trodde jag inte. Gjorde lite ont i början, första springstegen för idag men jag tog det lungt och fortsatte springa och då fick det över. Åh det riktigt sprudlar i mig av glädje :D 

I onsdags var jag och Molly först i Björnen i några timmar och lekte i snön och solen å hälsa på dem få kollegor som är där nu. Var riktigt härligt vårväder. Efte det drog vi vidare in till Åre där vi hälsa på ytterligare några kollegor. Är kul att se Molly hur hon hälsar olika på folk, Bengt hoppa hon på och ville busa lite, Per hälsa hon lite försiktigt på, Pontus hälsa hon nyfiket på och Mats skulle hon lukta på och busa en massa, dem tog en busomgång till Mollys förtjusning :) Vilken härlig dag, sen drog vi ner och handla innan det var dags att åka hem och laga mat. Tack för denna dag allesammans :) 

Efter att ha hämtat lite energi och glädje från platser jag älskar och människor som jag älskar var jag på torsdagen hyfsat redo att åka till Norge för att äntligen hämta alla mina saker! Efter en lång och jobbig resa var det sen skönt att komma fram till mitt boende som jag trivdes så bra i men aldrig hann njuta av :( 3 dagar hann jag bo där och 12 dagar hann jag jobba i Norge. Min vistelse blev tyvärr väldigt kort :( Och nu är den definitivt över, för idag var jag på jobbet och tömde mina skåp och lämna passerkortet, var meningen att jag skulle träffa chefen också men han dök aldrig upp och han hittades inte inne på fabriken :( ja ja sen var det bara att dra och hämta sakerna mina och säga hej då till min gulliga hyresvärd och sen det av med tåget hemåt. Från Storlien och ända hem trick jag sällskap av en kollega från i vintras, så sjukt trevligt. Tyvärr kommer han endast jobba lite extra hos oss i vinter annars hade han hängt runt min lift men jag förstår om han inte vill lämna sitt nuvarande jobb, för det lät väldigt spännande. Tack för sällskapet! 

Oj vad skönt det var att komma hem, nu är det klart i Norge för min del. Får se om man tar sig dit någon gång igen, måste ha marsipangrisar till Mats i alla fall. Tjatat halva sommaren på mig :) När jag kom hem möttes jag av världens gladaste tjej som skulle kramas och leka, åh blir så varm i hjärtat när hon blir så glad :D

Nej godnatt och god helg på et!! :) 

Ja då var det dags för lite uppdatering igen, det har ju hänt lite sen sist jag var inne.

Tex. så förra helgen var vi (hela familjen) på utflykt till Sundsvall och Timrå, vi skulle på utställning med Molly.

Men fredagen börja med besiktning av bilen, var så otroligt nervös eftersom det inte gick så bra sist men denna gång gick Pärlan igenom utan minsta anmärkning :D Så nöjd!! 

Efter middagen på fredagen så drog vi mot Timrå och lördagen startade tidigt, idag gällde det! Molly var så duktig och vi alla är så sjukt stolt över henne!! Hon gick vidare i första omgången trots lite bus bla när det var dags att visa tänderna för domaren, det var inte jättepopulärt. Hon sluta på en 3:e plats av 3, hon blev slagen av två som varit med förut bla. syrran Alwa :D Hon gjorde ett grymt bra jobb och därför ska Klara ställa ut henne igen den 2 nov. Nu siktar vi på rosett :D  

Därefter blev det middag på IKEA och sen en tur på både IKEA och Birsta. Så nu är årets första julklapp köpt, är tacksam när det finns åtminstone en i familjen som det är lätt att köpa saker till :D På kvällen blev det mys i husvagnen (ja för vi campa, gällde att ha mycket kläder och filtar. Det var kallt!)

På söndagen tog vi tag i shoppingrundan på IKEA, vi reka bara dagen innan, sluta med att jag gick där ifrån med en ny säng och en lampa nu ska man bara ha ett eget boende också haha. Vi hann även med lunch ute i solen innan vi begav oss hemåt. Var väldigt skönt att komma hem efter en späckad helg. 

Nui veckan har jag hunnit med att vara hos Jossan och Hurre hela 3gånger, är så mysigt! Tur att jag har dem och Molly annars hade den här sjukskrivningen varit ännu värre. Nu börjar jag faktiskt vänja mig vid att gå hemma. Molly är nog också nöjd att jag går hemma, då får hon sällskap och långa promenader. 

På onsdagen var jag och Molly på utflykt i Åre i några timmar, vi tog oss en lång vandring upp till Hummeldal och sen tillbaka med några pauser på vägen. Var så vackert att se dem frostiga träden på övre delen av skutan :D 2 timmar tog det innan vi var nere igen, sen vila vi lite 6an eller jag vila och Molly ville busa innan vi åkte hem igen.

På torsdagen blev det ännu en utlfykt till Åre för min del, denna gång fick Molly snällt stanna hemma. Jag och Erik var och inspekterade liftarna och prata med chefen och kollegorna. Ser fram emot vintern, längtar så jag håller på att gå sönder. Ska bli extra kul att jobba nu när jag gått hemma så mycket.

Hitta två snöiga, kalla men glada gossar som kom ner från fjället. Gaaaaaaah vill ha vinter nu.

Idag när jag och Molly gick ut i solen för dagens långpromenad så kände jag bara en sån glädje och lättnad, liksom glömde allt och bara njöt av nuet. Var en sån underbar känsla!! Vet inte men kan bero på att jag har bestämt mig för att ta tag i saker och tex så ska jag hämta mina saker i Norge. Har länge skjutit på det och känt mig aningens stressad över att dels sakerna är kvar där (bla datorn som jag känner att jag behöver) och att jag ska behöva åka dit efter så lång tid. Borde ju tagit tag i detta för länge sen men har ju liksom inte orkat men nu jäklar. Sen får jag ju inte glömma att köpa marsipangrisar till min chef, han har ju varit lite deppig över att det inte blev några men har jag lovat något så håller jag det också!! 

Nej nu ska jag gå och mysa lite med Molly innan syrran kommer hem. Ha de gött allesammans! 

Dags för lite uppdatering igen trots att det inte var speciell länge sen sist. 

I lördags kväll var jag en sväng i Kaxås för att se mina grabbar i Rocket Overdrive lira, var så fasligt kul att se dem igen och det var värt huvudvärken :) Brukse ju alltid vara den som står längst framme vid scen men det orka jag inte den här gången men satt på en stol så nära scen man kunde komma :) Efteråt blev det lite häng i logen mens trötta musiker, passa mig alldeles perfekt då det är ungefär vad jag orkar eller ja jag behövde ta det lugnt så huvudvärken kunde släppa  :) Det var en helt fantastisk kväll och jag var så glad att kroppen orkade med detta lilla äventyr och även grabbarna var otroligt glad över att jag var där. Deras leende när dem fick syn på mig är helt obeskrivligt, vilken lycka!! 

Tack killar för en toppen kväll, all kärlek och glädje ni gav mig. Detta kan jag leva på ett tag nu :D

På söndagen var en vilodag, har jag fattat det rätt så står det så i Bibeln också ;) hahah 

På måndagen var en sån där dålig dag igen när jag känner mig så långt ifrån bra som man kan komma, men blev glad när kompisen fråga om jag hade lust att komma upp och hälsa på henne och prinsen. Allt kändes då bättre :) 

Och idag har jag varit på Rehabcentrat i Östersund, både spännande kul och frustrerande på samma gång. Fick prata av mig lite med neropsykologen och sen gav doktorn mig 4veckor till. Den här sjukskrivningen börjar bli riktigt långdragen må jag säga, men ska se till att göra allt för att vara fit for fight tills vintersäsongen börjar. Som jag längtar!! 

Egentligen ville jag bara gratta min söta Astrid på födelsedagen och Nelly å Nelly på namnsdagen, saknar er så!! Ni kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta :) <3

 Nu är det dags att krypa ner under täcket och somna till ljudet av regnet som öser ner utanför fönstret :) 

Lite uppdatering här igen då, orkar ju liksom inte med detta. Trots att jag varit med om något roligt och vill dela det på en gång så orkar jag inte, det blir uppadateringar på Instagram. Det är typ det jag orkar med men nu är jag här och täntke skriva några rader :) 

I torsdag (förra veckan) så var jag en sväng hemma hos Jossan och Elias på dagen, vi båda hade tråkigt så vi bestämde att vi gott kunde ha tråkigt tillsammans och genast blev allt mycket roligare :D 

På fredag infann jag mig i Åre igen, platsen jag älskar och inte kan hålla mig ifrån :) Hängde där med goda kollegor och trogna gäster. Hade en fantastisk dag helt enkelt, var nere på marknaden en sväng men orkade inte så länge. På lördagen däremot kolla jag igenom hela marknaden tillsammans med mamma och syrran. Äckligt mycket folk, har blivit lite smått folkskygg nu under sjukskrivningen :P Jag blev yr i huvudet och kände mig helt borta men det gick över sen när jag kunde slappa uppe vid Wc :D Fick köpt mig en fin rosa mössa och ett ascoolt underställ, sjukt nöjd :D Tack för sällskapet mamma och Klara! :)

Söndag och sista dagen för liftarna för den här säsongen men snart börjar ju vintern till min glädje :D Lite sorgligt att säga hej då till alla men jag kommer inte kunna hålla mig borta fram till vintern heller hahaha. 

På tisdagen var jag och pappa på äventyr i Krokom, köpte bla 2 vinterkängor. Grymt nöjd! Dem kommer jag ha god användning av i vinter i min nya lift, jo för jag fick veta på onsdagen när jag var i Åre att jag ska få köra en av dem nya liftarna :D Ja på onsdagen var jag då i Åre för att lämna in sommarens arbetskläder, efter att ha pratat med chefen en stund så hängde jag med goda kollegor innan jag sakta men säkert tog mig hem. Ingen bra dag, ont i huvudet och yr :( Men kändes bättre efter att ha suttit i solen en stund på 6an och skrattat åt 2 tokiga killar som fixa med rullbandet, ett gott skratt förlänger livet har jag hört :D

Jag får inte nog av äventyr, är så tråkigt att bara gå hemma och därför behöver jag komma iväg och bara få se något annat (även om det är platser jag sett förut), bara sitta och njuta i solen (det vackra höstvädret som bjuds finns det inget att klaga på), ta en lugn promenad. Så igår drog jag och min bästa kompis Molly till Björnen för att promenera och njuta va finvädret. Hon älska att vara där, vi hade långlinan med oss så hon kunde springa omkring hur mycket hon ville och ner i diken och bäckar. Lukta gott i bilen på väg hem sen :P Efter att vi strosat runt där ett tag så hitta jag några kollegor som jag hängde med, alltid lika trevligt. När vi sen kom hem skitiga och illaluktande så fortsatte vi njuta av solen. Jag tvätta bilen och Molly var i sin lilla hage och spana på omvärlden. Sen stod det bad på schemat för Mollys del och tvättande av kläder för min del. Det var en bra dag, vad skulle jag göra utan min lurviga lilla kompis?!

Idag har vi inte gjort speciellt mycket då jag inte alls känner mig bra men nu börjar solen komma fram så jag ska väl se till att det sista på bilen blir rent också och så vill väl min trötta lilla kompis komma ut också. Varken hann eller orkade med allt igår. 

På återseende! :D 

p.s Förresten så hitta jag min kära ägodel tillslut efter flera timmars letande, den låg i fotöljen i stora rummet. Gissa om jag blev lycklig när jag hitta den :D och ett städat rum fick jag också. d.s

Hej igen nu tänkte jag mig att jag skulle testa på att uppdatera lite här igen, var sjukt länge sen sist och det har hänt en hel del haha eller det beror på vad man jämför med. Egentligen har det väl inte hänt så mycket men för en som är sjukskriven och känner sig trött hela tiden som en gammal tant så har det hänt mycket. Har orkat göra annat än att ligga i sängen och se på Rederiet. 

Torsdagen den 12 var jag och Molly ute på promenad med Jossan och lilla Elias, det var det bästa på hela veckan!! Sen på kvällen åkte jag och pappa till Kluk på Bilbingo, det gick väl sådär. Först hade jag svårt att koncentrera och huvudet värkte men efter att dem bytt ut gubbnamnen till tantnamn på stora rövararen så var det kört. Skratta så jag grät, tröttheten som talade. 

Sen på lördagen tog Anna flyget till djungeln, henne får vi se till jul igen :) På flygplatsen träffa jag Johan från The Women,  det var ju länge sen. Var också en av veckans höjdpunkter. 

Måndagen den 17 var jag tillbaka i mitt vackra Åre. Har liksom lite svårt att hålla mig därifrån. Jag och Molly var där och kolla på cykelpojkarna, tog en promenad längs Trollstigen och hade det bara väldigt skönt :D 

På torsdagen där var jag tillbaka på Hc igen, trodde jag skulle få max en vecka men det blev 3. Bara att göra som doktorn säger och stå ut. Fastna i Åre hela dagen :P På kvällen bar det av hem till världens bästa Jakob, sista kvällen ihop för denna sommar. Kommer sakna han! Efter en otroligt trevlig kväll så drog vi båda in till byn på fredagen, han skulle cykla och jag skulle hänga. Trots otroligt lite sömn så hade jag ändå sjukt mycket överskotts energi som jag inte visste vart jag skulle göra av. Försökte få främst Olov att hitta på något med mig men icke, alla säger bara åt mig att vila men nu har jag gjort det i 2veckor nu är det  dags att sakta men säkert gå tillbaka till mitt vanliga liv!
På kvällen drog jag hem till Jossan för lite mys med henne och Elias <3

På lördagen infann jag mig i mitt paradis Åre igen, går liksom inte att inte vara där :P Även denna dag var jag full av för mycket energi. Var lite sista dagen med gänget kändes det som men det var en bra dag :) Och även denna kväll drog jag hem till Jossan och prinsen, allt för att inte tänka så mycket!

På söndagen infann jag mig i ja Åre igen, idag fick jag vara med och leka :D Fick åka Rinon med Olov, för den skulle ner och tvättas och besiktas. Jag drog ut brandslangen och Olov skötte tvättandet, bra teamwork där. När tvättandet var klart så kom Patrik med pärmen och det var bara att kolla listan och checka av. Medan Patrik gick för att leta tejp så tog jag över det viktigaste, pärmen och pennan :) Jag och Olov kollade under huven i vår jakt efter motoroljan, där var det inte så rent men det är vår lilla hemlis :) Sen komPatrik tillbaka och hjälpte oss hitta oljan, den fanns under passagerarsätet. Dumt ställe!! Efter att allt på listat var checkat och klart så tacka jag Olov för den roliga lekstunden och gott teamwork. Vilken dag :D 

På måndagen infann jag mig också i Åre men då inte på jobbet, jag och Kim skulle ta oss upp på Totthummeln vilket sket sig, mitt huvud och kropp klara inte det. Höll på att svimma några gånger, vi tog oss upp på Nalleklippan i alla fall. Vacker utsikt! Det var lättare att ta sig ner :D Sen en fika senare så var jag en kortis på jobbet för att prata med chefen och därefter skulle jag och Kim laga mat tillsammans :) Var ett trevligt samtal med chefen och jag hoppas det resulterar i positiva saker. När jag kommer ut så hitta jag en lerig Jakob så jag stanna till för att snacka en stund, säga hej då och kramas :)

Idag har jag inte gjort så mycket, vakna med dödenshuvudvärk :( Och sen insåg jag att jag tappat en kär ägodel, en liten nyckel jag har jag på mitt halsband som jag fått av en god vän så den betyder väldigt mycket för mig. Så jag har idag vänt upp och ner på hela mitt rum för att hitta den, utan resultat :( Jag fick mitt rum fint och städat i alla fall. 

På återseende! :D