Japp då har det gått ännu en vecka, kommer nog bli att jag gör en uppdatering per vecka. Känner inte riktigt att jag hinner med allt som jag vill nu trots att jag har massa tid över :P

I måndags vill jag säga är en bra dag, dem var och installerade en telefon uppe hos mig på berg. Grymt!! Så nu kan även jag nå omvärldens där uppe. Sen när dagen var slut så blev jag uppplockad av en mycket snäll tekninker, han tyckte det var bättre att jag åkte skoter ner än att jag skulle gå och riskera att trilla å slå huvudet. Så omtänksamt och snällt! Sen blev det lite pizzaätande innan det var dags för kvällsjobb med Erik och Johanna i 8an :) Bra men mycket kall kväll. 

Sen på tisdagen var det dags för en välförtjänt sovmorgon! Sen blev det lunch och fika på Tegetornet med två kollegor innan jag senare på kvällen drog hem till världens bästa Jossan och Elias för lite mys :)

Onsdagen kom och jag fick ett trevligt uppvaknande, en viss liten lurvig tjej kom uppsmygande i sängen och la sig mellan mitt huvud och väggen. Vår lilla mystjej!

Både igår och idag har jag känt att mitt humör inte har varit på topp, det går upp och ner i vågor och likaså känslorna vilket är otroligt jobbigt. Igår kväll behövde jag verkligen ta mig en promenad och bara tänka på annat, det sluta med att jag tog bussen till Björnen där dem hade kvällsskidåkning. Där hängde jag med en tjej som har samma fina namn som jag, sjukt trevlig, och så träffa jag även Magnus igen och hans barn Sofia och Joel. Sofia var nog lika glad att se mig som jag var att se henne, var hennes favorit i vintras och hon pratade ofta om mig hemma. Saknar henne verkligen! Sen fick jag åka lite skoter med Angelica, fick skjuts tillbaka in till Åre :) Uppriskande och kul. Sen hade jag och Ankan lite deep talk innan jag begav mig hemåt. Och idag har nästan humöret varit ännu värre men jag har inte visat det utåt. Fick i alla fall lite mer jobb idag, tänkte dra igång med det imorgon. Det ska nämligen sättas reklam på liften och jag blev liksom lite ansvarig för det, kul kul. Får se vem jag får med mig, vi bör vara en fyra stycken i alla fall :)

Nu efter att jag och Madde har storstädat så väntar vi på att två vänner ska komma hit så ska vi fika lite :) En bra fredag kväll måste jag säga :P

Snart har hela denna vecka gått och det är så lungt i backarna så jag tycker nästan det är tråkigt och längtar efter att det ska hända saker, men när det väl händer saker så blir jag lite extra glad :) Som tex i tisdags då vi fick ett litet mystiskt fel på liften, tror hon blev skraj när Jan-E kom :P Men i alla fall det är lite trix och fix för att få igång den igen men efter att Jan-E visat mig hur man gör så är jag numera grym på att lösa detta problem. Fick redan samma dag testa att lösa det själv då liften stanna för samma problem ca 30min efter. Kul och spännande. Sen eftersom jag har åkförbud hela säsongen så brukar jag gå ner för skidbacken på eftermiddagarna men denna dag plocka en mycket snäll Pontus upp mig så jag fick åka lite skoter sista biten. Alltid lika kul :D 

Onsdagen kom och jag fick under dagen trevligt besök, min kramis-kompis från Björnen var förbi (en skön skidlärare). Så vi kramades och morschade lite på varandra innan han var tvungen att åka vidare. Det gjorde att jag klara arbetsdagen. Sen har även Peter Magnusson åkt i min lift igen men det roliga var när jag satt på dal, så sken han upp i ett leende och vinkade glatt till mig och jag vinka glatt tillbaka :D 

Efter jobbet hade jag och några kollegor en väldigt rolig promenad hem, vi var så sjukt flummiga allihopa. Vägen hem har aldrig tidigare varit så lätt. 

På kvällen drog jag bort till 8an en sväng och hängde lite med Johanna. Sen flirta jag till mig lite skoterskjuts bort till Kabin, tycker att det är så barnsligt kul att åka skoter så jag tar varje tillfälle som kan fås :P Sen hängde vi lite där innan vi hade sällskap hem, trevlig kvällsyssla :) 

Igår var jag ledig och var ute på äventyr hela dagen, först en sväng upp på skutan. Fy fasiken vad vackert det var där uppe, magsikt med sol och snö :D Fika där uppe med goda vänner innan jag åkte ner och tog mig bort till Fjällgården och sen där vidare till Sadeln. Jag och Erik skulle bort till Björnen och käka pizza. Tillslut tog vi oss till Hermelinen (kände knappt igen mig, såg inte alls ut som det bruka göra när jag jobba där) och därifrån busåkte vi, jag stod nämligen bak på Eriks skidor hela vägen upp. Det var rikigt kul. Efter pizzan tog Erik skidvägen tillbaka och jag inväntade bussen som jag sen höll på att somna på. Medan jag vänta snacka jag lite med pistör-Per. När jag väl kom till Kabin så gick jag in på jobbet för att se om jag hitta några sköna männsikor vilket jag självklart gjorde. Dumt nog satte jag mig i trappan och sen la mig, höll på att somna där med. Sen vänta jag in Erik M, hans skor och Angelica var på vift :P haha. Sen gosa vi med Mats vovve, vi fick så många pussar så :) Mys!! Träffa även pistör-Philip vilket alltid är lika trevligt. Så många bra människor jag känner :D Tillslut tog vi oss hem med bussen. Eftersom jag aldrig får nog av äventyr så blev det en lång kvällspromenad med Erik, målet var att köpa Bingolottor. I söndags bestämde vi att vi skulle spela och vinna! :P Gick förbi och kolla bilen min och sen fastna vi lite innan vi kom ner till Ica för jag träffa nämligen pistör-Magnus (som tyvärr inte jobbar med oss denna säsong, han kör lite extra bara), åh blev så sjukt glad att se han igen. Var länge sen jag kände den där speciella glädjen. Han har stöttat mig så otroligt hela vintern efter min hjärnskakning, min extra pappa <3 Har tänkt på han så mycket i höst när jag gått sjukskriven med min andra hjärnskakning. Han tyckte förövrigt att det var bra att jag skulle göra lugna saker såsom Bingospelande trots att det är pensionersvarning på det :P haha. Glad kunde vi fortsätta vår promenad. Magnus och jag kommer snart ses igen! :) 

Idag har jag haft en effektiv men lång och tråkig dag, tiden på berg gick fort då jag bocka av massa saker från att göra listan och sen spenadera jag lunchen där uppe med Johan. Sen hade jag sällskap av en kollega på dal hela eftermiddagen men fan vad segt det gick. Var glad sen när vi stängde och ännu gladare blev jag när Angelica hämta upp mig med skotern och körde mig ner :D Vilken dag.

Bävar lite inför morgondagen, med kylan dem lovat. Vi har ju inte vant oss vid den. Vi är mer van vid temperaturer mellan -5 och +5 :P haha men ska väl överleva. Nu blir det ett litet bad innan det är dags för filmmys, ensam hemma ikväll vilket är rätt skönt. Bara slappa :D 

Ha de!! 

Nu är jag tillbaka igen för ännu en liten uppdatering, jag har varit riktigt dålig på att blogga men jag har varken ocrkat eller haft lust. Det har varit lite halvt jobbigt nu ett tag men nu verkar det ordna upp sig :D Har mått lite sisådär sen jag fick stolen i huvudet och i torsdags var jag långt ifrån bra men tar mer om det längre ner. 

Att börja jobba efter julledigheten var inte alls några problem, det har faktiskt gått bättre än vad vågat tro. På fredagen där efter julafton så körde jag först heldag på jobbet och sen på kvällen skulle jag stå vakt vid kälkspårets slut, fick även teståka vilket var kul men tog det otroligt lugnt då jag är så rädd att slå huvudet igen. Tyvärr tog det inte lång tid innan vi fick stänga ner då Bergbanan fastna på mitten, men det gjorde inte mig något alls. Var skönt att få komma hem lite tidigare, borde iofs stanna inne med den oturen jag har. Får liftstolar i huvdet, klämmer fingrar i bildörrar, kalkar och slår mig. Fick trevligt sällskap i bilen hem i alla fall, så det var ett mycket bra avslut på dagen. 

Lördagen kom och jag fick börja dagen med att be Adde om ursäkt då jag råka stänga in han i stationen på Fjällgården dal, såg ju inte att han klättrat upp där. Som tur var så var han inte arg på mig :P Dagen fortsatte och en skidlärare som jag känner var förbi för att kolla hur det var med mig, gulligt! Har bra gulliga människor omkring mig, vad skulle jag göra utan dem? En rätt bra dag som inte sluta så kul då jag höll på att svimma i duschen, det var något av det läskigaste jag varit med om. Kände att jag började bli snurrig så jag skulle skynda mig lite men helt plötsligt börjar det snurra sjukt mycket och hörseln försvann. Efter att jag suttit en stund på golvet så kunde jag tillsut göra mig iordning och gå och lägga mig, usch! Efter detta känns det lite olustigt att både duscha och bada. 

På söndagen mådde jag lite sisådär men det var ändå en bra dag, blåste en hel del så man hade något att fokusera på hela dagen eller jag fram till lunch och sen ganska snart efter lunch så stängde vi. Vi vågade inte köra längre då det låg konstanst mellan 18-20 m/s och toppar på 25. Att köra liften var ingen större fara men hade det blivit stopp hade det kunnat bli rejäla problem. Så jag och min extrabemanning fick stå och informera folk i ca 2 timmar innan dagen var slut och vi kunde gå hem. Oj vilken dag. Åkte hem till familjen för att mysa, tanken var bio men det var överfullt så det blev inget men det gjorde inte så mycket :P

På måndagen tog jag mig en rejäl sovmorgon, mös med familjen och sen på kvällen var det dags att jobba kväll i Wm8an :) Mitt ansvar under kvällen var att köra liften och ansvara för radion och Bullen packa folk, fick en rejäl överraskning när jag fick ett anrop på radion (btw så kändes det jäkligt bra att svara "8an dal Frida") det var ju världens bästa Pontus i andra änden. Vet inte vem av oss som blev mest överraskad. Det var i alla fall en grym kväll, riktigt kul och jag hoppas jag får göra det snart igen! 

Nyårsafton kom, jobb stod på schemat men på kvällen bestämde jag och Erik oss för att beställa mat från Brooken och ta med hem. Tacotallrik, mums. Medan vi käka kolla vi på någon cirkus på tv, var kul speciellt när ponnisarna dök upp och en av dem var lite busig och sprang förbi hindret hela tiden. Sen fick vi sällskap av en kollega lagom innan det var dags att skåla in det nya året i Julmust :D Sen bar det hem för några timmars sömn innan det var dags för jobb igen, var oförskämt pigg. Var skönt för jag har inte varit så pigg på väldigt länge och något annat som också var skönt var att det var otroligt lungt i liften hela dagen. Något som inte var lika skönt var på torsdagen, jag vakna och hade riktigt ont i nacken och promenaden till jobbet gjorde det inte bättre. Fick en hemsk huvudvärk som sen höll i sig och även nacken plågade mig, inte nog med det så kom illamåendet och kallsvettningarna under tiden jag satt uppe på berg. Hur skulle jag klara dagen, försökte få i mig lite lunch men det gick sådär. När jag väl kom ner till Bergbanan (äter min lunch där i lifthuset) så fick jag ringa chefen, orkade ju inte stå. Klarade verkligen inte av mer, så dem 2 sista timmarna låg jag där i soffan och orkade inte ta mig någonstans. Sen när jag väl piggna till så såg jag till att ta mig hem och sen låg jag där i soffan och kolla på Sagan om de två tornen resten av dagen. Usch vilken skitdag! Men vad gulliga alla var! <3

Men det passade ganska bra att bli sjuk just då för jag hade ledig helg. Så fredagen startade med en rejäl sovmorgon och sen skulle jag besöka Hc trodde jag ja, jag fick vända i dörren det var så sjukt mycket folk så jag orkade inte med detta. Jag gick istället till jobbet och hängde med goa kollegor innan det var dags för det efterlängtade Grädda besöket! Som jag längtat sen i somras asså! Efter det följde jag med Erik till 8an berg, han hade kvällskörning och jag hade inget bättre för mig. Ångra ju inte direkt att jag åkte dit, vi satt och fika och hade väldigt kul. Sen fick jag åka skoter ner också till min stora glädje, har länge velat åka I Jättars Spår men det är ju lite komplicerat utan bräda men nu var Lasse snäll och ta med mig ner han skulle ju ändå åka den vägen :D Kände mig bättre i både kropp och själ efter den skoterturen! :D Hem sova och sova länge innan jag tillslut tog mig till Hc, nu skulle jag få min dom. Det var ett otroligt kul och lättande besök, i Mats sällskap så kan man inte annat än skratta. Bästa läkaren utan tvekan. Efter mycket skratt och knaserier så fick jag domen, det var ingen hjärnskakning utan muskulärt i nacken. Vilken lättnad, har varit så nervös över detta men nu kan jag andas ut. Svävade på moln ända till jobbet där jag skulle lugna oroliga kollegor, Pontus var den ända jag hitta. Han gilla beskedet :) Sen for jag hem till familjen för lite mys. 

Söndagen kom och nu var det äntligen dags för Elias efterlängtade dop, blev en lång dag och längre skulle den bli. Kom hem packa ihop mina saker och drog till Åre, dags för ännu ett besök på Grädda :) Stammis? Jajjemän! :D haha. Efter det blev det lite tv-kväll med Bingolotto och Äkta människor hos Erik innan det var dags att sova. Trodde jag skulle få en skön nattsömn men icke, har vaknat och vändit å vridit på mig hela natten så jag har varit lite trött idag. På tal om trött, är så trött på ryssarna dem kör verkligen sitt eget race och skiter i vad man säger åt dem. Och inte kan dem kliva ev en lift och inte kan dem åka bräda heller för den delen men ändå ska dem göra det. Suck, ska bli skönt när dem åkt hem! 

Nu ska jag äta något litet innan det är dags för sängen, tröttis orkar inte mer :P Godnatt! 

Hela helgen fick vi hjälp av Calle, grym hjälp! På måndag var det dags att intoducera ännu en ny på Fjällgården, vår 3:e förare. Vår grymma Calle börja skotta snö medan jag körde intro med både liftvärd och tekninker dal och fick även ha intro för dem på berg på eftermiddagen, kul att jag kunde liften bäst :P 

Efter lunchen hade jag och Calle det väldigt trevligt på dal, kul med sällskap. Vi stängning skulle jag skotta på snö på påstiget, gick då en bit för att hämta snö men jag missar helt att stolen kommer och dunkar rätt in i bakhuvudet på mig. Så jävla typiskt varför just huvudet?!?!Just den kroppsdel jag absolut inte får slå i, gaaaaaaaah!! Det gick bra, men folk blev väldigt oroliga (jag har grymma människor omkring mig dagligen). Kände mig lite konstig i huvudet och nacken och på kvällen kände jag mig ganska trött men jag mådde inte illa eller så i alla fall. Men valde ändå att sjukanmäla mig för dagen efter, i somras jobbade jag dagen efter min krasch och det gick ju som det gick så nu ville jag inte riskera något och tog det säkra före det osäkra. Och dagen som började så bra då jag och Madde fick starthjälp av en snäll granne då min lilla pärla inte ville starta. Vilken hjälte! 

Eftersom jag nu var sjukskriven på julafton så tänkte jag att jag kunde ta sovmorgon, jovisst till kl 8 ca 15-30min sovmorgon. Tack för den hehe. Jag klev upp, hade mysfrukost och sen tog jag mig en promenad till jobbet för att skriva en incidentrapport och hämta bilen som blev kvar där på värmning. Önska folk God Jul innan jag tog mig hem, huvudet kändes fortfarande sådär men hade inte ont i det på hela dagen eller så glömde jag det för att jag hade så trevligt och mysigt med familjen <3 Molly var grym på att öppna sina julklappar, så söt. Tack för en mysig och kul jul, och tusen tack för alla fina julklappar :D Vi spelade spel långt in på natten och idag tog vi oss alla en rejäl sovmorgon, halv elva vakna jag. Så otroligt skönt. 

Idag har vi också spelat, jag mamma och systrarna. Jag var i dem vinnande lagen hela tiden men när jag skulle stå på egna ben så gick det inte längre då förlora jag :P haha. Efter en otroligt trevlig dag så drog jag tillbaka till min tomma lägenhet (Madde är hemma hos sin familj) och nu är det mys med stearinljus och Sällskapsresan som gäller :) 

Imorgon blir det jobb igen, det är då avgörandet kommer. Gick det bra med huvudet eller inte.. Hoppas verkligen det inte blir problem för mig nu. 

Kram och godnatt!! 

I torsdags hade jag gjort mig förtjänt av lite ledighet och den spenderade jag tillsammans med Erik och Madde. Först var det frukostmys och Paradise Hotel med Madde och sen blev det dags för glass på Grädda med Erik men klockan hade blivit lunchdag så jag tog med mig Madde och mötte upp Erik. Vi cruisa runt lite, besökte Åre Chokladfabrik eftersom Madde aldrig varit där och det är ju ett måste när man är här uppe, innan vi landa på Broken för en sen lunch. Taco-tallrik, ruskigt jäkla gott asså. Grejen var bara att vi hade alldeles för trevligt så vi glömde tiden och därmed blev det ingen glass, som det kan gå.

Det får bli en annan dag helt enkelt.

Efter lite ledighet var jag nu ännu mer redo för att äntligen få köra Fjällgårdsliften. Eftersom det var första dagen och en del att göra så började vi redan kl 7 (alldeles för tidigt och det tala huvudet om för mig vid dagens slut). Jag och Dick for upp på Berg för att pumpa däck i stationen och tillslut kunde vi äntligen låta liften rulla för gästerna. Glädjen som spred sig på berget när dem första gästerna kom upp och tjoade å tjimmade var helt galen, vilken lycka! Träffa några jag, stod bla och prata med Victor som är skidskolelärare i Björnen.

Sen fick jag stort beröm av en utav cheferna på företaget för att jag fixa avstiget så fint, det värmde i hjärtat. Dagen tog slut och väl nere på dal så chilla jag lite innan jag satte bilen på värmning och gick ner å handlade. När jag kom tillbaka och stod och skrapa bilen så gick larmet på på bilen bredvid, sjukt skrämd blev jag, så jag gick in till tjejerna på Backoffice och frågade om det var någon av deras vilket det var. På väg hem så hittade jag Pontus så jag hängde lite med han innan jag tillslut tog mig hem :P

Jaha dag 2 i min stora bebislift, det har varit en grym dag fast att jag inte gjort så mycket. Har fått sitta på berg nästan hela dagen då Anton inte tyckte vi skulle släpa in en lunchare mitt i invigningen, förstod han, men när den väl var över så fick jag tillslut lunch strax efter 14. Invigningen var kul trots att jag inte såg så mycket av den, jag fick bara ta emot alla gäster på berg. Hade velat se talet och så men var nöjd på berg. Det skulle komma några "höjdare", ett gäng utan skidor som skulle få skjuts bort till Sadelexpress. Även den invigdes idag. Så jag hade 3 pistörer hos mig i väntan på dessa gäster, det var en rolig syn. Ingen av dem kan Björnenområdet så dem satt med varsin pistkarta och klia sig i huvudet, dem kom inte fram till något men det var en rolig syn :) Jag insåg ganska snabbt att jag hade mer koll på det mesta än vad dem hade. Frida med kollen!

Efter att jag och vår manpower-Calle (vi hade extra bemaning idag, grymmaste och trevligaste mp ever!!) gjort ordning på dal så stängde vi liften och Anton skjutsa upp mig på berg igen. Lite extra arbete. Leitner-killarna skulle greja med något så jag skulle sitta på berg och trycka på klart och hålla koll på stolarna å blåsten. Lättsamt arbete, jag satt där uppe och lyssna på musik å löste korsord. Jag riktigt njöt där uppe för jag visste att mina 3 kollegor på dal slet med snöskottning hahaha. Härliga övertidspengar och så fick man ju åka en massa skoter också :D

Nu är jag helt slut så det blir sängen tidigt idag, så hoppas jag att jag är piggare imorgon i både kropp och huvud :)

Det har hänt en hel del sen sist, men ska försöka sammanfatta det lite kort. Alla introdagarna är nu över, på det praktiska introt vi hade den 6 dec så skulle vi få lära oss våra liftar men eftersom min lift inte var körklar då så fick jag köra Bergbanan istället vilket var väldigt kul. 

Dagarna gick och den 12 körde vi lite smått intro på min lift, fick mig en galen skoterfärd upp haha av underbara Pontus kul som alltid, invigning den 21 dec men sen får vi se hur mycket den kommer gå att köra. Det är ju lite halvdåligt med snö men förhoppningsvis så löser det sig. På kvällen höll jag på att fastna på 8an berg då stormen Ivar drog fram, jag klarade mig väldigt bra från ovädret men dagen efter var det kaos. På fredagen var som ett ända plockepinn på fjället, träd som ligger över liftar, hus som blåst bort ja kaos. Skulle köra Bergbanan men fick börja förmiddagen med att plocka upp och sortera arbetskläder då det låg träd över spåret men efter lunch så drog vi igång. Gryyymt! Det gick nästan helt smärtfritt, vi fastna på mitten en eller två gånger innan dagen var slut. Efter dagens slut så drog jag bort till 8an för att kolla in test och fest montrarna, där träffa jag Julius (Jakobs kompis). Träffa han i somras och vi båda blev lika glada över att se varandra. Hjälpte dem lite innan jag drog hem. På kvällen drog jag och Erik till O'learys som hade öppning, vi käka lite innan vi drog vidare runt lite på byn innan sängdags. 

På lördagen var en av världens bästa dagar, hade en sån grym födelsedag!! Körde Bergbanan även denna dag, vi fastna på mitten även denna dag haha och sen fick vi ju plocka ner vagnarna från mitten på morgonen då dem fastnat där under kvällskörningen. Efter dagens slut drog jag upp till Wc där jag hitta Pontus, hängde med han ett tag och fick mig några grattiskramar. Träffa även Jon som jag inte sett sen jag vet inte när. Sen fick jag lite fler kramar innan jag drog bort till 8an en sväng innan det var dags att åka hem och göra sig iordning innan det blev tårtkalas för hela slanten, blev inte så många gäster men Erik kom och höll mig sällskap i alla fall. Tack så hjärtligt för alla gratulationer, ni är helt underbara. Älskar er alla!! <3

På söndagen var det också Bergbanan som gällde, även denna morgon fick vi hämta ner den från mitten :P Och sen fastna vi på mitten 2 gånger även denna dag :P Haha så typiskt. Efter dagens slut så drog jag hem till famlijen, lillasyster Anna är ju hemma nu igen. Blev lite födelsedagsfirande med tårta och presenter, tusen tack!! <3

Igår tog jag sovmorgon, sen en mysig promenad med Molly och efter det så gick jag och Anna ut och byggde en snögubbe. Sjukt kul, varför gör man inte det oftare?? Molly fick vara med en stund men sen blev hon för busig och våldsam mot vår gubbe så hon fick gå in till pappa :P Sen blev det Tacomys med mamma och systrarna, vi hann även med att fika innan jag åkte tillbaka till Åre. 

Idag har jag fått jobba igen :D Så lycklig, kändes dock konstigt att vara tillbaka i Wc nu när det inte är några cyklister jag skickar upp utan skidåkare. Efter en lugn och trevlig dag, med kramar, trevliga gäster och finväder var det dags att komma ner från berget. Olov kom och hämtade mig på skoter, kul kul!! :D När vi kom ner var det bara att säga hej då till alla och åka hem, imorgon blir det ännu en dag i Wc och lite mer skoteråkning :D Väl hemma blev det Paradise Hotel-tittande med min sambo Madde, blev ju inget igår då 3an har försvunnit efter stormen Ivar. 

Nu ska jag mysa kvällen ut och bara chilla, ser fram emot morgondagen :) 

Sjukskrivningen är nu över på riktigt och jag har äntligen fått börja jobba igen, vilken lycka :) I måndags fick jag förfrågan om jag kunde hjälpa till att uppdatera Bergsäkert, personalhandboken, och eftersom jag längtat efter att jobba så tackade jag självklart ja. Kanske inte världens glammigaste jobb men jag tyckte det va kul trots att jag jobba med en rätt så negativ man. Men det var en härlig känsla när man kom till jobbet och faktiskt skulle jobba och få betalt, annars har jag ju bara hängt där för sällskapets skull dem senaste månaderna. Sällskapet är för övrigt grymt, trots att dem driver och skojar med mig men jag är inte sen att ge igen. De är så underbara människor som jag lärt känna på detta företag, dem är en stor del av att jag trivs så bra som jag gör. Världens bästa jobb?? Absolut!! Var så kul att träffa er alla igen :) Efter jobbet drog jag hem till min mys-kompis Molly som för övrigt dela säng med mig härom natten. Hon som aldrig sover i sängen delade denna natt säng med mig i ca 2 timmar. Vet inte om hon kände att jag behövde sällskap eller att hon ville eller vi både kanske var i behov av det. Mysigt var det i alla fall :) 

Imorgon är jag lite ledig och tänkte då passa på att flytta in till byn, blir personalboende även i vinter och denna gång ska jag dela boende med en tjej som jag ska för första gången träffar imorgon kväll när hon kommer ifrån introt. Ska bli kul och spännande :) och nästa helg ska jag få göra något annat spännande, jag ska nämligen köra bergbanan fre-sön. Ska bli otroligt kul, som jag längtat! (Har velat köra den ett tag nu) 

Innan jag stänger ner och säger godnatt så vill jag bara gratulera Astrid på namnsdagen i onsdag, lilla hjärtat jag har inte glömt dig. Tänkte på dig hela dagen, saknar dig min lilla vän. Du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta! 

Btw så är det äntligen december :) :) 

2 hjärnskakningar på 1 år, 2 hjärnskakningar på 6månader, 2 hjärnskakningar för mycket!

Det här är min berättelse om att ha hjärnskakning.

Det här året har bringat både tur och otur, med oturen kom turen kan man nästan säga. Inget ont som inte har något gott med sig. 

Jag som sällan är sjuk har under detta år varit mer sjuk än jag varit sammanlagt i hela mitt liv skulle jag tro, och hjärnskakning är inte att leka med. Det är ingen barnlek trots att jag nu i efterhand kan tycka att min första hjärnskakning var rena barnleken jämfört med den senaste, den jag nu försöker bli av med. Den första var nästan behaglig fast att jag hade en svår tid då, inte lätt med en envis tjej som så otroligt gärna vill jobba då man älskar sitt jobb (jobbet som liftvärd är att rekommendera). För att sammanfatta lite så vurpa jag med brädan i min favoritbacke i vintras, blev väl omhändertagen av goda kollegor direkt från start. En tur till Hc och sen börja den svåra tiden, 4 heldagar hemma innan jag var övertygad om att jag kunde jobba igen. Trodde då att en lätt hjärnskakning går över snabbt men oj vad fel jag hade. Kunde dock gå in och jobba halvtid utan några större problem men var dålig på att vila, vila är ju inte min grej men det är något man nu tillslut har lärt sig efter 2 omgångar, så det blev ett litet bakslag innan jag kunde jobba halvtid igen och sen ganska snart gå tillbaka på heltid. Att sitta i ett lifthus och hänga med kollegor är inte att vila, att ligga hemma i soffan eller sängen utan några ljud det är vila. Det var mycket tjat från kollegor, speciellt min extra pappa på jobbet, och vänner att jag skulle vila, ta det lugnt och typ gömma mig i ett mörkt tyst rum. Var jobbigt att höra, men är glad att dem gjorde det. Det visade att dem brydde sig om mig, utan deras tjat hade jag nog inte blivit frisk så fort som jag ändå blev. 4veckor med vila och halvtids arbete tog det innan jag var tillbaka på heltid igen. 

Tiden gick, jag kunde och vågade åka bräda som vanligt igen, älskar att susa fram i backarna. Jag kände mig som mitt glada vanliga jag igen, en underbar känsla! Det ända som påminde om min hjärnskakning var att jag var ljuskänslig, så jag bar solbrillor även ibland när man egentligen inte behöver. Men jag behövde. Sommaren kom och liftarna öppna igen till min stora förtjusning, det klia i fingrarna när man såg alla cyklister jag ville också testa! Har hela tiden sagt att det är farligt, haha men kul det var vad folk sa och jag trodde dem. Dem hade rätt, var fruktansvärt kul. 3:e gången man for ner för backarna på cykel var dagen jag skulle få min andra hjärnskakning. Var en perfekt dag med fint väder och bra sällskap, for runt på fjället med kompisar och var hur glad som helst. Sista åket blev på skutan. Halvvägs ner på just den leden hände något och jag stupa, försökte rädda situationen men det var för sent. Tydligen tar det ganska lång tid innan ens reaktionsförmåga är på 100% igen efter en hjärnskakning så det och lite trötthet gjorde att jag ännu en gång stupa. Fick hjälp av kompisen ner sista biten av leden innan jag blev hämtad av en kollega, utan att jag visste det så var det just i det fallet som allt skulle börja om igen. Trodde huvudet klarade sig bra och att armen fick ta smällen men så visa det sig att det inte var. Skakis var jag men inga andra symtom för dem kom dagen efter när jag var på jobbet igen, ju mer dagen gick ju mer fick jag hjärnskakningssymtom och glömde min onda arm. Kände igen huvudvärken, kroppens trötthet och illamående vid ansträngning sen sist. Ville inte tro på det, så jag sa inget till någon. Jag stod ut hela dagen, men när dagen var slut då orkade jag inte mer. Efter ett jourläkarsamtal där jag fick välja på bruten nacke eller hjärnskakning så åkte jag hem, försökte skratta bort det men det gick sådär. Där och då började en lång svår period för att komma tillbaka. 

Detta var på en fredag så när jag väl kom till Hc på måndagen kunde dem genast konstatera hjärnskakning absolut ingen bruten nacke, jag kände att jag inte orkade med detta. Hur skulle jag klara en period till? Denna gång visste jag dock att det inte bara tar några få dagar att bli frisk. 2 veckor till en början med huvudvärk och trötthet, orkade ingenting i stort sett det var vila som gällde, innan jag återigen var på jobbet. Då på mitt jobb i Norge, på min godisfabrik med marsipangrisar och galna norskar. Jag trodde jag var frisk och redo att börja jobba var ju ingen som sagt att det skulle ta längre tid än så denna gång, i 3 dagar stod jag ut på jobbet med illamående, yrsel, huvudvärk och jag trodde jag skulle svimma ett flertal gånger. Jag fatta inte att jag orkade, fatta inte att jag gjorde det, tror det var min envishet som drev mig och gjorde att jag tog mig kämpande igenom dessa 3 dagar innan jag sjukskrev mig igen. Jag orkade inte mer. Jag ville nog inte inse att jag fortfarande var sjuk. 

Baam det blev ett bakslag, men trodde ändå att det skulle gå över med några dagars vila. Undra om jag egentligen lärde mig något från första hjärnskakningen? Blev ytterligare en tur på Hc, 3veckor till jo jag tackar. Kände hopplösheten komma över mig, orkade inte mer. Orkade inte gå hemma, ville inte vara hemma, ville bara att min normala vardag skulle fortsätta och framför allt jag ville jobba! Var lite skrattretande faktiskt. Men då fanns mina vänner och kollegor där för mig och stötta mig. Utan er och Molly såklart så hade jag inte pallat det här, hade inte klarat en dag av denna sjukskrivning. Tusen tack! Läkaren jag var hos denna gång hjälpte mig också att förstå hjärnskakningen och vägen tillbaka, utan han hade detta inte heller gått. Han tog mig under sina vingar och tog hand om mig på bästa sätt. En dag ska jag åka tillbaka och tacka han, han gjorde detta möjligt!

Veckorna har gått och jag börjar se en ljusning på det här trots att jag har många veckor kvar, har gått från botten och till en bra bit nära toppen nu. Jag jobbar på för att komma tillbaka till mitt normala liv igen, det är ingen lätt resa men jag är fast besluten om att nå mitt mål. Det får ta den tid det tar, går liksom inte att skynda på det. Men mycket vila, skratt, glädje, promenader och vardagssysslor blir det och snart hoppas jag kunna få jobba igen. Skratten och glädjen har räddat mig. Under dessa veckor har jag också fått höra mycket tjat, kärleksfullt tjat från kärleksfulla människor. Men jag har verkligen behövt det tjatet. Har hört flera gånger att jag är sämst på att vila och ja jag kan erkänna att jag faktiskt har varit det, men nu har jag äntligen lärt mig. Blev liksom tvungen när det bara blev fler och fler veckor för varje läkarbesök. Ville mer än jag egentligen orkade, lät inte kroppen avgöra vad som var bäst. Höll på att bli portad från liftarna för att jag var där och andades frisk luft och träffa folk när dem tyckte jag borde vara hemma, men hellre vara där några timmar och bara titta och ta det lugnt än att vara hemma och kanske göra något jag inte borde. Har varit svårt det där med att ligga ensam hemma och vila, har velat ha folk omkring mig trots att jag inte riktigt orkat men nu är dem värsta veckorna över. Veckorna med huvudvärk är sen länge förbi vilket är så otroligt skönt, kunde inte ens duscha i början utan att få en hemsk huvudvärk. Den första en och en halv månaden typ åt jag så mycket panodil så jag kände mig som en knarkare. I och för sig så hjälpte det inte fullt ut dem dagar jag hade sprängande huvudvärk, då hjälpte inte mycket. Var så skönt sen när man kunde komma på sig själv att oj jag har inte tagit någon panodil på flera timmar men att det ändå gick bra, sen var det ännu skönare att kunna sluta helt. 

En ond kropp har jag också dragits med, öm och mörbultad. Orkade inte ens gå korta långsamma promenader utan att bli helt slut och behöva gå och lägga mig och vila. Hade inte så mycket kraft i armarna så det var jobbigt att hålla emot när hunden drog när man var ute med henne, behövdes inte mycket för att jag trodde att kroppen skulle gå sönder. Helt förskräckligt klen var jag, hade ingen ork heller var så trött hela tiden men lyckades ändå på något vis att hålla humöret uppe. Tröttheten borde man ju kunna bota med sömn, ja om man inte hade haft problem med just sovandet. Det finns något som heter drömmar som stört mig varje sovande stund. Det är något man får dras med helt enkelt, men i början är det inte ens drömmar för då är det bara ett ända kaos i huvudet av alla tankar från månader tillbaka och fram till nutid. Tusen tankar som snurrar runt i huvudet och man kände sig nästan mer trött när man vakna än när man gick och la sig. Helt sjukt så det har inte varit lätt att sova när hela ens sömn blev rubbad. Man var konstant trött helt enkelt. Men från första hjärnskakningen lärde jag mig att ett tecken på att det går åt rätt håll och att man håller på att bli bättre är att drömmarna dem blir färre och färre och mer behagliga, dem övergår från tankar i kaos till normalt drömmande. Kan fortfarande vakna om natten av en dröm men det är en gång om natten och inte tusen, snart ska man väl kunna komma in i djupare sömn än så.

Men nu är jag fri från huvudvärk, tinnitus och öm kropp, kan fortfarande vissa dagar känna mig väldigt trött men inte alls som förut. Men många timmar på Hc i Åre med order att följa hjärnskakningstrappan och en vända på Rehabcentrat i Östersund hos specialisterna där jag ordinerades långa promenader har nu gett resultat, och en stark vilja såklart. Varit på Hc så mycket så jag fått ett frikort (stammiskort haha), det är jag fast besluten om att inte använda. Jag och Molly går långa promenader varje dag, allra helst åker vi till Åre och vandrar på fjället. Det mår vi båda bra av.

Det jobbigaste med hjärnskakning (förutom huvudvärk m.m.) är nog att det inte syns på utsidan att man är sjuk, kan vara svårt för vissa att förstå när man inte bara ligger nerbäddad i sängen utan faktiskt är ute och är glad och träffar folk. Något som också varit jobbigt är att jag blivit stressad för minsta lilla grej och då fått huvudvärk och blivit väldigt upprörd, stresströskeln har varit otroligt låg under början av denna period. Skönt att det är över. Har även märkt en skillnad mellan denna och förra gången, det var under en promenad på fjället med Molly som jag såg ett blixtrande ljus som att det kom från en bil och insåg då att det råkade jag ut för väldigt många gånger under första perioden. Såg ofta det där blixtrande ljuset men under denna period har det bara varit någon enstaka gång, vet inte vad det beror på men det har varit lite halvjobbigt. Främst var det när man stod i liften och jobba, trodde alltid att det kom en skoter men det gjorde de ju aldrig. 

Det här har varit ett äventyr och en prövning men nu håller på det på att ta slut, för var dag som går så mår jag bättre och bättre. Jag tackar inte nej till äventyr men detta hade jag kunnat varit utan trots att det funnits många ljusglimtar. Det har varit mina vänner, kollegor och Molly som varit de där ljusglimtarna. Många svackor med lika många toppar. Prövningen, jo det har varit det här med vila, trodde aldrig detta skulle gå men det gjorde det. Sen har jag fått upp ögonen för nya saker såsom springning, alltid hatat det men va sjutton det är ju kul och skönt! I alla fall skönt :P hehe. Men den största prövningen blir nog i vinter, kommer jag kunna avstå från att ställa mig på brädan när det är nysnö ute?! Ska jag kunna låta bli att bryta mot läkarens förbud? Ska ha en lugn vinter utan fler skador i alla fall! Nu börjar jag bli redo att lämna hemmalivet och bege mig ut i arbetsvärlden igen. Nu känner jag mig nästan starkare än någonsin, mentalt i alla fall, och jag har fått en helt ny syn på livet. Underbart!

Så från att inte orka något till att orka en hel del, så är jag nu närmare mitt mål att komma tillbaka till mitt normala liv än någonsin :D 

Detta skrev jag för några veckor sen, kändes skönt att skriva av sig lite. Lite som att läsa om någon annans skador, rätt intressant faktiskt. Idag är jag helt frisk eller ja min sjukskrivning gick ut igår och jag inväntar nu bara att snön ska komma och att man ska få börja jobba igen, ska bli spännande och se hur kroppen reagerar på det. Jag har under dem senaste veckorna orkat ta tag i fler och fler saker som tex sjuklön, har varit tyngd på mina axlar men nu är jag lättare än någonsin. 3 månaders sjukskrivning blev det allt som allt denna omgång, har under detta år varit sjuk för flera år framöver. Nu satsar jag på ett friskare liv :D

Utsikt från Torpet, mitt sommarboende i Åre :D